Artikelförfattare: Uppgift om enskild författare till artikeln saknas.

Artikel ur ”Tranemo Tidning” augusti 1991.
Utges av Centerns Kommunorganisation i Tranemo.
Ansvarig utgivare: Elisabeth Andersson.
I redaktionen:
Elisabeth Andersson
Ann-Christine Simonsson
Ulla Bengtsson
Karl Markinger
Jan Hultgren
Tryck: Tryckverkstán Nittorp

Förutom de traditionella barnomsorgsformerna kommunalt daghem och familjedaghem dyker nu allt fler alternativ upp. Grundläggande för alternativen är kraven på aktiv medverkan av föräldrarna. Det är ju föräldrarna som har huvudansvaret för sina barn.

I Limmared har tre alternativ prövats eller startats under senare år. Mest likt de vanliga dagisen är Parkhagen, som är ovanligt därför att personalen bestämmer över hur pengarna skall användas. Det kallas på byråkratspråk ”delegerat budgetansvar”. Daghemmet Fyrklövern är kommunens första föräldrakooperativ. Där bestämmer föräldrarna över verksamheten och tar aktiv del i arbetet. Det nyaste alternativet är förskolan i Rosenlund, som har en ekologisk profil. Barnen får där en miljöfostran eftersom pedagogiken är inriktad på ett miljövänligt liv.

Parkhagen
På Parkhagen arbetar Stina Lind som föreståndare. Det delegerade budgetansvaret är en försöksverksamhet sedan snart två år. Parkhagen har fått pengar över till något annorlunda verksamheter. Grunden till att försöket fungerat anser Stina Lind är det goda samarbetet med föräldrarna. Deras föräldraförening har en aktiv styrelse som är med vid planeringen och som också deltar med eget arbete och egen verksamhet för att få in pengar till olika projekt.

Att en föräldraförening bildades redan för 13 år sedan berodde på att det blev en kraftig reaktion, då Stina Lind vid ett föräldramöte redogjorde för hur man använt pengarna i budgeten. Två trägunghästar hade inköpts för 900 kr medan kostnaden att få dem uppsatta ute på lekområdet av kommunens egen personal var så hög som 1 100 kr. Det kunde vi ju gjort gratis själva, blev föräldrareaktionen. Skattemedlen kan ju användas på bättre sätt.

Detta synsätt och det goda samarbetet gjorde att personalen hos kommunen begärde att själva få ta hand om budgetansvaret. Försöket har slagit väl ut. En bestämmelse är att de pengar man får över med en tredjedel skall gå direkt tillbaka till barnen. Det resulterade i ett beslut att låta alla 6-åringar få simundervisning. En simlärare anställdes och 10 lördagar per termin skjutsar föräldrarna barnen till den inhyrda simhallen.

Den största ekonomiska vinsten har beslutet att låta sexåringarna gå till en ”förskola” varje förmiddag, gett. Man hyrde in sig i dagmammornas lokal, som vid dessa tider var tom och som redan hade den inredning som behövdes. Därmed kunde man göra plats för fler barn på dagiset under förmiddagarna, d.v.s. en överinskrivning. Avtalet med kommunen lät Parkhagen behålla statsbidraget som kom in genom överinskrivning för egen verksamhet och för dessa pengar kunde man bl.a. få en 80 % deltidstjänst extra. Förtjänsterna går uteslutande till att förbättra för de inskrivna barnen.

Eftersom ”förskolan” för 6-åringarna ligger ca 800 meter från Parkhagen diskuterades taxiskjutsar. Den ordinarie skolskjutsen som passerar på morgonen och har plats för 6-åringarna, medför alltså ingen kostnad. Då ”förskolan” slutar får barnen gå tillbaka till Parkhagen, en promenad som kan tas på fyra olika vägar och där personalen passar på att lära barnen om naturen och dess växlingar. Det är bara nyttigt för barnen att gå och de får god aptit. Det finns kläder för alla väder.

När något nytt skall fixas på dagiset brukar föräldrar, personal och barn träffas en kväll och jobba tillsammans. Allt går om man bara vill, säger Stina Lind.

På den ekologiska förskolan i Rosenlund är man speciellt inriktad på att leva miljövänligt. En centermotion i fullmäktige har krävt att också institutionerna i kommunen skall kunna få lämna sina sopor sorterade som privatpersoner gör. Det borde vara en självklarhet att nu utvidga källsorteringen till alla i kommunen.

I Rosenlund komposteras avfall, som lämpar sig. En jordlott, som säteriet i Limmared har ställt till förfogande, används för giftfri odling av grönsaker. Också vid iordningsställandet av den helt nybyggda förskolan har okonventionella metoder använts. Begagnade möbler har anskaffats genom tidningarnas billighetsannonser. Man har tagit tillvara gammalt som går att använda. Förskolan i Rosenlund fungerar som fritidshem, förskola och dagis enligt den modell Parkhagen var föregångare till. Man utnyttjar möjligheten till statsbidrag maximalt. Om den ekologiska förskolan sedan kunde följas upp med skolundervisning med samma inriktning”¦

Föräldrakooperativ
Det tredje alternativet som finns i Limmared är föräldrakooperativa dagiset Fyrklövern. På initiativ av två dagmammor bildade ett antal föräldrar ett kooperativ, som i januari i år startade dagiset. Kooperativet drivs av en styrelse som tecknat ett ekonomiskt avtal med kommunen. Man har anställt en föreståndare och de två f.d. dagmammorna. Arbetet med att iordningställa en villa till ett daghem har skötts av föräldrarna. Kommunen betalar 65 % av den beräknade nettokostnaden, vilket beräknas motsvara ca 90-95 % av hela tillsynskostnaden. Då verksamheten är helt ny och oprövad kan procenttalen justeras. Meningen är att föräldrarnas avgifter skall kunna hållas lägre än för ordinarie daghem. På Fyrklövern deltar inte föräldrarna i själva tillsynsarbetet, men sköter däremot ”vaktmästeriet”. I planeringen av verksamheten finns man naturligtvis med. Fyrklövern har fått en efterföljare i kooperativet Tussilagon i Länghem.

”Framtiden”
När socialnämndens ordförande Stina Enocksson tillfrågas, är hon inte frågande inför att även personalkooperativ kan startas. När ekonomin är pressad kommer ofta många goda lösningar. Hon påpekar dock att kommunen inte helt släpper ansvaret för barnomsorgen med dess lösningar. Kommunen har tillsynsansvar och det är kommunen som tecknar avtal med kooperativen. Alternativen är ännu så oprövade att man måste vara öppen för förändringar och justeringar i avtalen.

En som ser fram emot nya utmaningar i framtiden är Stina Lind, även om hon är kritisk till ett förvaltningsförslag om delegering av budgetansvaret i alla verksamheter. Där tar kommunen tillbaka pengarna personalen sparar in och då försvinner sporren att komma med nya idéer och lösningar. Likaså är det fel att vi inte får bestämma över själva fastigheten, där vi bedriver verksamheten. Nu har vi ett par hundra tusen över, som skulle göra mest nytta i bättre och rymligare entréer och större torkskåp. Men där är det stopp.

En annan framtidsfundering gäller den sänkta åldern för skolstarten. ”Sexåringar skall inte sitta stilla i skolbänken”, säger Stina.
Hon vill ha en lågstadielärare på förskolan istället och så göra ett gemensamt arbete för att ge barnen bästa möjliga skolstart.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.