Artikelförfattare: Tore Hägg.

Artikel ur ”Borås Tidning” 1978-05-24.
Från pressklipp ur Tranemo Biblioteks samlingspärmar.
AB Pressurklipp
102 20 Stockholm 12
Foto har utelämnats p.g.a. dålig bildkvalité i ”åldrat” tidningsurklipp.

Limmared och Tranemo kartläggs nu (läs år 1978) med ljusets hastighet. Det jubilerande 350-åriga lantmäteriverket har utvecklats enormt och de klassiska lantmätarhoppen mellan tuvor är utbytta mot laserstrålar och minidatorer.

Lantmätarna försäkrar att de väl känner Pythagoras sats, men det behövs egentligen inte. Det sköter datorn och operatören klättrar uppför den kortare av triangelns kateter – upp på Limmareds vattentorn. Mäter sedan hypotenusan med laserstråle. Noggrannheten är en cm per kilometer.

Arbetet som under några veckor framöver görs i Limmared och Tranemo gäller underlag till grundkartor att användas i diverse sammanhang. För byggnadsplaner, utbyggnad av VA-nät o. dyl.
Området kommer också in i det rikstäckande system där en ort bestäms av koordinater. Med tre siffror i ett koordinatsystem bestäms punktens läge i längd, bredd och höjd.

Mätningarna har också samband med vårens (år 1978) flygfotograferingar över bygden. De vita kvadraterna som syns här och var ute i terrängen är hjälpmedel i det arbetet. Skyltarna är inte bara till för att passa ihop flygfotots skarvar, utan blir i kombination med lasermätningarna ett medel att få rätt skala på flygbilden. Flygplanet går inte i exakt höjd över terrängen, men det gör laserstrålen.

Lantmäteriet har under våren (1978) haft en del bekymmer som faktiskt mildrades av den sena våren. Fotograferingen måste göras efter snösmältningen men innan löven blir alltför stora, Flygstrejken hos Swedair blev ett streck i räkningen, men har kunnat repareras.

Laser genom lövet
Triangel- och polygonmätningen med laser behöver också göras innan lövverket blir alltför kompakt. Men genom en skir björkdunge i korsningen mellan vägarna 27 och 157 gick laserstrålen.

Mätningen går till så att en laserstråle sänds ut mot reflekterande prismor, som placeras ut i terrängen. Laserns parallella strålar går med ljusets hastighet. Efter reflexion i prismorna återvänder den till utgångspunkten. Eftersom ljusets hastighet är känd, 300 000 km/sek. och man mäter hur länge strålen varit på väg vet man också hur långt den kom, innan prismorna var i vägen och sände den åter.

Egentligen vill man inte veta det sneda avståndet från toppen av Limmareds vattentorn utan i stället avståndet mellan prismorna ute på riksväg 157 och foten av vattentornet – rakt under lasersändaren. Men när man vet tornets höjd och laserstrålens längd får också datorn uppgiften att räkna ut avståndet på marken.

Ca 100 000 kr är priset för det förnämliga instrument som gör forna tiders lantmätarkliv överflödiga.
– Det är mer märkligt att man förr kunde få en ganska korrekt bild av landskapet, än att vi får det med dessa instrument, säger Bengt-Åke Svensson från lantmäteridistriktet i Borås. – Fina instrument, flyg- och satellitbilder över området ger god säkerhet.

I Tranemo blev det problem på grund av sprängningen av Cementvarufabrikens torn. Där hade man tänkt ställa sitt instrument. När man kom var emellertid tornet borta. Vinklarna är snäva, bl.a. med tanke på den skymmande kyrkan. Men saken var överkomlig. Ett torn sätts upp och detsamma har man gjort på Arnåsen i Tranemo. Det tornet är 27 meter högt och avståndet dit från Limmareds vattentorn är 5,5 km. Den reflekterande laserstrålen från Arnås syns som en liten röd punkt ovanför horisonten.

Modernt i äldsta verket
Landets äldsta statliga verk, lantmäteriverket, säljer nu sina tjänster till Tranemo kommun. Matematiska formler övervinns med dator, kärrmarker med laser, som också har ersatt mätlinor. Lantmätarna, åker bil och talas vid per kortvågsradio. Häst och brev är mera sällsynta. En satellitbild över Limmared/Tranemo från höjden 91,5 km är ytterligare hjälpmedel.

Under ytterligare några veckor kommer Tranemoborna att vara omgivna av denna teknik. Och laser med den här effekten är inte farlig försäkras det trots att strålen går genom björkdungar.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.