Författare: Tina Hjort Svensson.

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 2000-09-21. – Nr 38, sid. 2.
Ansvarig utgivare: Sune Strand
Distribution: Posten
Tryck: Repetita AB, Bollebygd

Det har väl knappast undgått någon förbipasserande att det grävts och grejats i Tranemo den senaste tiden. Fjärrvärmen gör sitt intåg. I skrivandes stund har även Tranängsskolan kopplats in på ledningsnätet. När etapp ett är färdig någon gång i vår kommer omkring fem kilometer huvudstamsledning försörja kommunens och Tranemo Bostäders fastigheter, från Sydkrafts panncentral vid Jabo, till Vårdcentralen.

– Det finns ingenting som slår fjärrvärme, säger Jukka Väisänen, rörläggare på Nordiska Värme Sana AB, firman som har generalentreprenaden för Tranemos fjärrvärmeprojekt.

Från Jabo till Vårdcentralen
Från Sydkrafts värmeverk vid Jabo går det uppvärmda vattnet ner i huvudstammen som löper under Limmaredsvägen och bort mot skolan. Därifrån går kulverten längs Kyrkgatan och Brogatan, under bron över Månstadsån för att sedan ta Järnvägsleden upp till Solgårdsgatan och Vårdcentralen. Från huvudstammen som denna kallas, leder servisledningar till de fastigheter som är anslutna till ledningsnätet.
– I första hand är det kommunens och Tranemo Bostäders 22 fastigheter det gäller, säger driftsansvarige Christer Mårtensson och berättar att intresset för fjärrvärmen varit stort.
Meningen är att även privatpersoner så småningom ska få möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenätet.
En som redan fattat det beslutet är Inga-Lena Johansson, vars hus ligger i anslutning till huvudstamledningen.
– Vi har ett stort hus och en gammal panna. Det känns som ett bra tillfälle att nappa på det här. Jag har en kusin i branschen som sade att jag vore dum om jag inte kopplade på mig.

Ekonomiskt
Vad kostar det då?
För en- och tvåfamiljshus gäller att man betalar en enhetskostnad om 10 000 kronor, plus moms för att ansluta sig till fjärrvärmenätet. Den summan är betydligt lägre än vad man får punga ut med för en ny panna. I anslutningsavgiften ingår servisledningen, anslutningen samt en värmeväxlare, en liten låda, cirka 60-70cm x 50cm. Att koppla in sekundärsidan, så ny gräsmatta samt sätta staket och växter tillbaka får man däremot stå för själv.
För en förbrukning på upp till 100mWh per år betalas en fast avgift om 1000 kronor. Därtill kommer en rörlig avgift på 460: – per megawattimme(moms tillkommer).
– Tio megawattimmar motsvarar ungefär en kubikmeter olja, förtydligar Christer Mårtensson.

Vi tar ett exempel: Vi har en villa på ca 120 kvadratmeter. Oljeförbrukningen ligger på tre kubikmeter per år. Att elda med olja kostar då cirka 16 500 kronor per år, exklusive sotning och underhåll. Om denna fastighet nu ansluts till fjärrvärmenätet får familjen betala en fast enhetsavgift 1000 kronor, samt en rörlig del på 460 kronor/mWh. I det här fallet hamnar slutsumman på 13 400 kronor inklusive moms med en årsverkningsgrad på 70 %.

Den stora kostnaden ligger i själva ledningen. Det är anledningen till att det kan bli svårt, för att inte säga omöjligt att ansluta ett hus här och ett där.
– Vi behöver ansluta 70-80% av fastigheterna på en gata, eller inom ett område för att det ska bli ekonomiskt genomförbart.
Också miljön tjänar på fjärrvärmen. På panncentralen eldas pannan med biobränsle, d.v.s. flis, bark och träspill, och verkningsgraden är hög. Vid eldning i hemmapannan får man räkna med att cirka 20 % av värmen försvinner ut genom skorstenen.

Driftssäkert
– Systemet är driftssäkert, lovar Christer Mårtensson. Enda risken är om kulverten skulle gå sönder.
Å andra sidan är jordbävningar inte särskilt vanliga här i landet. Att värmen skulle råka ta slut i panncentralen är heller inte särskilt sannolikt. Hasse Olofsson, värmeverkets platschef är inte orolig.
– Vi har i princip hur mycket kapacitet som helst, det finns en oljepanna att ta till om det blir 30 grader kallt i vinter.

På Tranängsskolan som anslöts till systemet för några dagar sedan har vaktmästare Kurt Persson ingenting att anmärka mot det nya systemet.
– Det ser ut att kunna gå bra. Det stora provet blir kanske i vinter.

Finns det då ingenting negativt att säga om fjärrvärmesystemet?
– Vi har haft stor förståelse från allmänheten, fast stora delar av Tranemo varit uppgrävt. Där det varit problem har entreprenören arbetat nätter och helger, berättar Christer Mårtensson.
De flesta som ringer är intresserade av att ansluta sig.
-Fjärrvärme är det som kommer.

FJÄRRVÄRMEN INVIGD

Författare: Tina Hjort Svensson

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning”, 2001-04-19. – Nr 16, sid. 3.
Ansvarig utgivare: Sune Strand
Distribution: Posten
Tryck: AB Smålänningen, Ljungby

Förra tisdagen kunde kommunalrådet Karl-Göran Ekstener, åtminstone fiktivt, slå igång fjärrvärmen till kommunens fastigheter. Då invigdes det nya fjärrvärmeverket på Jabo, en investering på 11,5 miljoner.

Redan 1981 tog fullmäktige beslut att på sikt installera fjärrvärme i Tranemo tätort. Dåvarande oljepriser motiverade emellertid inte någon större investering, och ärendet fick vila.
– Vi ville inte starta förrän vi kunde få ekonomi i projektet, säger Karl-Göran Ekstener.

Varje dag eldar driftsansvarige Hasse Olofsson 200 kubik biprodukter från Jabos tillverkning.
– Jag blandar flis, bark och sågspån så fukthalten blir den rätta. Bara trävitt virke får komma in i pannan.
Förutom att några transporter inte förekommer är miljövinsterna stora.
– Det jag eldar här motsvarar tusen kubikmeter olja, uppvärmningen för 300 villor. Från oljan kommer mängder av svavel och koldioxid, som vi nu slipper när vi eldar med biobränsle, säger Hasse Olofsson.

Röken som kommer ur skorstenen består av vattenånga, och de årliga 25 tonen aska som blir kvar vid förbränningen, transporteras till Nässjö och Skogsvårdsstyrelsen för att återgå till skogen som gödning.
– Visst finns det skog på närmare håll, medger Mats Uddbeck, driftsansvarig på Sydkraft och ansvarig för fem liknande anläggningar, men såhär inledningsvis vill vi gärna veta var askan hamnar.

Inledningsvis är det främst kommunens fastigheter som kopplats till fjärrvärmeverket, samt några företag. Men nu ligger man i startgroparna för etapp två, dit fyra miljoner år avsatta under 2001.

Tillägg till ovanstående artiklar.
Artiklarna är publicerade enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.