Artikelförfattare: Uppgift om enskild författare till artikeln saknas.

Artikel ur ”Tranemo Tidning” augusti 1991. Sid. 3.
Utges av Centerns Kommunorganisation i Tranemo.
Ansvarig utgivare: Elisabeth Andersson.
I redaktionen:
Elisabeth Andersson
Ann-Christine Simonsson
Ulla Bengtsson
Karl Markinger
Jan Hultgren
Tryck: Tryckverkstán Nittorp

Det gamla brukssamhället Limmared håller på att förändras. Ansiktslyftning för torget, bostadsbyggnation i centrum, nya bostadsområden, ny idrottsplats och – det som blir den synbara förändringen – PLM:s gamla mänghus försvinner. Mänghuset är detsamma som ”flaskan”, symbolen för samhället.”Flaskan” rivs för att ge plats för den utbyggnad som PLM påbörjat. Nu glänser en stor silverfärgad byggnad på ungefär samma plats och en ny skorsten så hög som 100 meter skall ersätta den nuvarande.

Många reagerar på att ”flaskan” som varit en välkänd blickpunkt ska försvinna. Är det tillåtet? Den har väl ett kulturvärde och bör bevaras! Svaret man får är att ”flaskan” byggdes så sent som på 50-talet. Den är egentligen en lagerbyggnad. Då den är gjuten i cement är den omöjlig att flytta till annan plats. PLM anser att företaget nu kommer att få ett modernt utseende, speglande den nya tiden, som Sveriges enda industriglasbruk.

Den utbyggnad som företaget påbörjat medför en kapacitetsökning med 50 %. En satsning på ca 200 miljoner kr. Bl.a. görs båda ugnarna om. PLM tror att antalet arbetstillfällen kan öka med 10-20 personer.

Det delägda företaget Svensk Glasåtervinning är också på väg till Limmared. Om markfrågan kan lösas, kan ytterligare 25 arbetstillfällen skapas. Vad som kan vara viktigt att veta när vi själva hjälper till att lämna glas till återvinning är att man absolut inte ska blanda färgat och ofärgat glas. För återvinning till färgad massa kan man idag leverera 100 % av behovet. Ofärgat glas kräver att absolut inget färgat glas finns i återvinningsmassan.

På bostadsfronten har det varit stort intresse från byggföretagen. 50 – 100 lägenheter är under planering och uppförande de närmaste två åren. En bostadsrättsförening i Rosenlund planerar 30 lägenheter, vid Focus planeras 19. HSB har planer på 30 lägenheter på det nya bostadsområdet vid idrottsplatsen. Ytterligare planer finns för lägenheter utmed Storgatan.

Den gamla fina brukspatronvillan Sofiero, från 1905, är räddad genom att Värdshusets drift fortsätter i ny regi. Nuvarande ägare, Jan Öjler och Roger Almrot, rustar upp huset och hyr ut värdshusrörelsen till det kunniga krögarparet Erik Seth och Ann Sjögren. De har många idéer för att satsa för fullt.

Limmaredsborna vill värna om sitt samhälle och dess särart. De reagerar starkt när hot om nedläggningar kommer. Då kommunens verksamhetsplan skulle antas fanns ett förslag att biblioteket i Limmared skulle försvinna 1994. Limmaredsborna reagerade med protestlistor och skrivelser. Politikerna har lyssnat och beslutat att inte ta med en nedläggning i sin verksamhetsplan, som kan liknas vid en långtidsbugdet.

Nästa nedläggningshot kom från Konsum Väst. Även där var reaktionerna starka. Samhället kan gott klara två livsmedelsbutiker, tyckte de protesterande. Genom sin brukssamhälleskaraktär har Limmared långa traditioner med arbetarrörelsen och konsumentförening. Försöken att själva ta över sitt Konsum lyckades. Glasets dag har i sommar firats för andra gången. Det började 1990 med brukets 250-årsjubileum och föll så väl ut att en tradition är på väg att bildas. Arrangemanget är Limmareds satsning, genom föreningsliv, köpmän och företag, för att samhället ska synas i trakten. Folk ska bjudas på en rejäl fest.

Hans Lanned som är ansvarig för Glasets Dag och jobbar som personalman på PLM är belåten med sin ort. Han menar att det är väldig viktigt att man som kommuninnevånare kan påverka samhället. Man kan inte bara klaga och vänta sig förbättringar. Ska det ge resultat får man komma med egna idéer och konstruktiva förslag. som kommunpolitiker anser Hans Lanned att man inte bara får titta på kommunens utgifter och spara där. Man måste likaväl satsa på ökade inkomster, t.ex. genom att göra kommunen attraktiv för företag och därmed anställda. Man kan spara sig ”till döds” om man bara ser utgifter som kostnader. Det följer en högkonjunktur på varje lågkonjunktur. Vi måste förbereda oss nu för nästa högkonjunktur.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.