Författare: Elisabeth Karlsson, Älvsered

Artikel ur ”Kindsforskaren” Nr.1 – 2002 Årg.13 Sid.6-7

Kindsnejdens folkdanslag firar i år 30-årsjubileum. Danslaget startades alltså 1972 av ett gäng dansare som gick en gammeldanskurs. Initiativtagare var Inger Johansson, Sexdrega, som tyvärr avled 1995. Hon var lagets första ordförande och den som tog fram Kindsdräkten, både den manliga och kvinnliga. Hon höll en vakande hand över de allra flesta dansare när de sydde sina egna dräkter. De flesta medlemmarna är från Kinds härad och har därför också Kindsdräkt. Vartenda stygn är handsytt och alla är mycket stolta över sina vackra dräkter.

30 år är en lång tid och när vi tänker tillbaka så har vi gjort väldigt mycket roligt tillsammans och blivit ett gäng som gärna hänger med när det händer något. Några medlemmar har varit med från starten. Två av dem, Leif och Maj-Britt Larsson, Svenljunga, firade 1000 !!! träningskvällar förra året. Naturligtvis blev det både diplom och blommor från oss andra. Ända sedan 1972 har laget tränat i Örsåsgården. Vi är de trognaste hyresgästerna och fick en vacker blombukett när vi hade hyrt gården 1000 gånger.

Vad gör vi då mer än dansar i Kindsnejden? Vi reser en hel del. Under 70-talet var dansarna iväg på två långresor. En gick till Österrike och den andra till USA. Ända sedan laget bildades har ett stort antal medlemmar vart tredje år varit med på Nordlek. Det är dansare, spelmän och slöjdare från alla våra nordiska länder som träffas. Det brukar vara mellan 3000 och 6000 deltagare som under en veckas tid – dag som natt – dansar, umgås, gör utflykter och lyssnar på musik. Allt slutar med en jättelik uppvisning där de olika länderna visar upp sina danser och där sedan alla dansar tillsammans. Det är en otrolig upplevelse att få vara med om detta, att se denna färgprakt av olika dräkter och lyssna på musikens särart i våra grannländer. Exempel på ställen vi varit på: Trondheim, Bergen, Stavanger, Vasa, Åbo, Vejle, Göteborg och Linköping. Nästa år åker vi till Nestved. Förra gången, år 2000 när vi var i Stavanger, hade vårt lag ansvar för en danskväll där alla kunde komma och vara med och dansa. Det var en stor händelse för oss, både roligt och nervöst, och våra duktiga spelmän Ingvar Pettersson och Eva Gran-Böös spelade åt oss.

Mellan de resorna ordnar vi själva småturer runt om i Sverige, ofta hemliga resor för det är mer spännande då. Ibland har de gått till andra danslag och vi har utbytt danser med varandra. 1989 åkte vi till Stockholm och dansade i Globen när Stockholms distrikt firade 70-års- jubileum. Göteborgsoperans tiljor har vi också beträtt, 1995 under Göteborgs distrikts 75-årsjubileum, samt Ullevis gräsmatta under friidrotts-VM samma år.

Vi har under många år haft en livaktig barnverksamhet men tyvärr har intresset för folkdans dalat hos barnen. Ett tag hade vi stora grupper i bl.a. Holsljunga där vi faktiskt konkurrerade med fotbollsträning och det utföll till vår fördel.

Vi tillhör en Riksorganisation som heter Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur (ev. ändras namnet vid nästa årsstämma) och under den Västergötlands distrikt. Distriktet anordnar kurser för folkdanslagen. Det är dans-, spel-, dräkt- och slöjdkurser. Under åren har vi besökt många av dessa kurser för att lära oss nya saker. Under nästan hela 80-talet var vi så kända i slöjdkurssammanhang att det lät så här: Kommer Kindsnejdens så blir det kurs. Vi har lärt oss allt från tovning, hornslöjd, silversmide, träslöjd, tenntrådssömnad till tvåändsstickning. Under den här tiden träffades vi i någon närbelägen slöjdsal och slöjdade varje vecka. När sedan de mest aktiva bildade familj så avtog de här slöjdträffarna.

Under några år i slutet av 80-talet ordnades det 24-timmars cykling i Svenljunga och där medverkade vi med en niomanna-cykel. Den byggdes av några kluriga medlemmar och beskrevs i lokaltidningen som ett rullande konferensbord. Det gick inte fort men vi hade nog roligast av deltagarna eftersom vi kunde både cykla, prata och grilla korv under cykelturen.

Dansen och musiken är ändå det primära i Kindsnejden. Vi tränar varje torsdag 19.30-22.00 och många reser 4-5 mil varje vecka till Örsåsgården. Vi är ett lag som har och har haft väldig tur med att alltid ha spelmän på plats och aldrig har behövt använda bandspelare. För det mesta är det fioler men ibland även dragspel, durspel och flöjt. Tyvärr är vi inte så många som dansar nu, men ca sex par kommer varje vecka och det är en utmärkt motionsform. Man har roligt och rör på sig samtidigt. Midsommartiden är vår stora uppvisningsperiod. Då åker vi runt till olika servicehem och känner en otrolig glädje över att få spela och dansa för de boende. Ibland ser det inte ut som om de hör och ser så mycket, men tittar man noga så rör sig ett finger eller en fot i takt med musiken och då känner vi alla att det är precis det här man ska syssla med på midsommar. Vi reser ca 20-30 mil under midsommar p.g.a. att vårt område är så stort. Det största stället på midsommaraftonen är Hofsnäs. Där reser vi midsommarstången och dansar för ca. 1000 personer. Det är filtar i gräset med picknick eller som i somras regnställ och paraplyer. Det spelar ingen roll vad det är för väder, folk kommer till Hofsnäs.

Under de senaste åren har vi fått kontakt med ett gäng danskar från Kolding och det var ett lyft för laget när det hände något nytt. De har varit här hos oss en gång och vi hos dem en gång. Danska danser är skojiga att dansa och inte alltför svåra. En av deras medlemmar bodde i Uddebo som liten och skrev för tre år sedan ett brev till någon hon kände där och sedan letade sig brevet fram till oss och på den vägen är det. I höst hoppas vi få besök av dem igen, planeringen har precis börjat.

Det här var lite från en 30-årig historia med Kindsnejdens folkdanslag. Vi hoppas att framtiden innebär nya spännande upplevelser för oss och det gör ingenting om vi blir några fler medlemmar de närmaste åren. Välkomna, säger vi, till en mycket rolig fritidssysselsättning!